info@golife.se

Privatekonomi är mer privat än ekonomi…

Privatekonomi är mer privat än ekonomi…
begreppet skulle kanske egentligen bytas till Personlig Ekonomi.

I arbetet med sin egen ekonomi, eller (för den delen) i arbetet som rådgivare bör man dela upp arbetet i en kvalitativ respektive en kvantitativ del.

Kvantitativt består privatekonomin av rena fakta, siffror.

Fakta som i sig anger din betalningsförmåga liksom din förmögenhetssituation.
Dessa fakta består i grunden av uppgifter som din inkomst, saldo på dina bankkonton, nuvarande värde på dina fonder, vilken ränta du betalar på dina lån och allt annat som berör dina faktiska mätbara ekonomiska förutsättningar.

Dessa fakta utgör grunden för den ekonomiska rådgivning du, jag och alla andra möter vid kontakt med traditionella rådgivare från finansbranschen (banker, försäkringsbolag, försäkringsförmedlare m fl).
Det är med dessa fakta som grund bedömningen om du är kreditvärdig eller inte sker, det är med utgångspunkt från dessa fakta din rådgivare lämnar förslag till dig om sparande till pension och allt annat du råkar ut för vid kontakten med finansbranschen.

Kvalitativt består privatekonomi av dig, ditt beteende, dina drömmar och mål… av dig som människa, vem du är och hur du är.

Den kvantitativa delen av din Personliga Ekonomi används även den av de rådgivare du möter, men då i syfte att påverka dig till att fatta beslut som ligger i linje med deras och deras företags intressen. Detta kan till exempel ske genom att man identifierar behov som löses med en av deras produkter, eller genom att man skapar förväntningar om ett visst resultat.
För oss själva, personligen, består den kvalitativa delen av detaljer som till exempel hänger samman med våra värderingar, våra beteenden i olika situationer, våra känslor, drömmar och önskningar. Tydligast blir den kvalitativa delen av Personlig ekonomi när man ser program som Lyxfällan, eller hör talas om någon som drabbats av konkurs.
Detta är extremer som ger tydlighet, mer diffust blir det när man ser mer generellt på vår befolkning… dock finns det tydliga exempel på hur vårt beteende, våra värderingar och förväntningar påverkar oss när/om man vänder på lite olika stenar.
Till exempel kan man fundera en stund på vad det är som gjort att vi Svenskar bär en större skuldbörda än många andra länders befolkning, kan detta hänga samman med en tilltro till att ”staten” kommer ta hand om oss…? Eller vad kommer det sig att vi hade rekordstora uttag ur aktiefonder under 2000 – 2003 liksom under 2008, kan det ha med vår rädsla för att förlora pengar på börsfallet?

Vår ekonomi och vårt liv lever i symbios med varandra, och i en helt optimal värld stödjer delarna varandra för at skapa den bästa versionen av ditt liv!

Förhållningssättet till privatekonomi behöver inkludera det personliga, rent mänskliga, perspektivet eftersom vi själva, våra drömmar och vårt beteende i allra högsta grad har betydelse för vår ekonomi. MEN anledningen till att inkludera de kvalitativa aspekterna måste vara att visa omsorg och omtanke, inte manipulation eller ”försäljningsteknik”.

Det handlar också om att få en djupare förståelse för att all den information vi bombarderas med oftast kommer från en ”industri” vars agenda är att sälja nyheter.
Tyvärr handlar ekonomiska råd, och nyheter alltför ofta om att påverka dig att fatta engångsbeslut efter engångsbeslut utan att det finns en egentlig långsiktig plan för vad beslutet egentligen ska leda till.

Jag retar förmodligen upp väldigt många personer med denna kommentar, d v s att rådgivningen och nyhetsförmedlingen (som den oftast sker) mer handlar om att påverka dig och mig i riktning mot nytta för dem än om att skapa verklig nytta och värde för oss.

MEN… som ett exempel…
Hur vet du om det råd om fondval du fått verkligen kommer ge dig det du behöver, finns det någon form av förutsägbarhet i rådet? Kan du efter ett år och för all framtid därefter följa din fond och få bekräftat att placeringen utvecklar sig mot ett tydligt mål som stödjer dig i att uppnå förutsättningar att göra det du vill göra i ditt framtida liv?
Eller blir resultatet vad det blir, bra eller dåligt utan någon som helst koppling till en plan?
Blir resultatet omöjligt för dig att jämföra med något annat, när utvecklingen blivit vad den blivit ger dig rådgivaren mängder av fakta som bara rör till det för dig eller får du kunskaper som stödjer dig på resan mot dina livsmål?

Var försiktig med dina beslut, skapa en tydlig plan för vad du vill uppnå, fatta ditt beslut med en plan för hur du ska hantera ett värsta scenario och håll dig sedan till planen!!!

Lyssna lagom på media, påverkas inte till att fatta snabba oövertänkta beslut!
Sila snacket från rådgivare som egentligen bara vill sälja finansprodukter till dig!

Hur ska man hantera börsoron?

börsen-sparstrategier

Ta en titt på vår senaste informationsvideo!!!

Klicka här för att komma till videon: Hur hanterar vi oron på börsen?

Debattinlägg

Hur är det möjligt att ge ett verkligt opartisk, oberoende ekonomiskt råd till någon när rådet betalas i form av provision (fondkickback, eller något annat branschen hittat på) av ett företag som levererar en produkt till kunden?

Enligt vår uppfattning är en förutsättning för att ge opartiska, oberoende råd att man som kund betalar rådgivaren och att betalningen inte hänger samman med en finansiell produkt!

När betalning till en rådgivare sker genom en finansiell produkt kan betalningen inte avse något annat än förmedling (försäljning) av en ny produkt eller att kunden skall behålla den produkt man har (skötsel).

Ekonomisk rådgivning handlar i första skedet om att utröna en kunds nuvarande situation, hur kunden tagit sig dit hen är, vilka beslut hen fattat och varför, vilka förväntningar hen har på sin ekonomi och vad ekonomin skall stödja… Livsstil, upplevelser, pensionering, stödja sina barn, skapa trygghet med mera.

Att ge ett råd till en kund utifrån perspektivet att verkligen sätta sig in i kundens situation, att bidra med verklig nytta och värde innebär att man måste ha en större och bredare bild av vilka råd som kan stödja kunden i att uppnå det hen önskar sig än att välja produkter!

För att ge ett exempel har vi sett närmare på hur pensionsrådgivning kan gå till…

Ett typiskt samtal mellan en kund och en rådgivare inleds efter det att de fått kontakt kanske genom ett samtal där rådgivaren vill träffas för att gå igenom kundens pensionsplaceringar.

Mötet inleds med en social kvart… (skapa ett förtroendefullt trevligt klimat)

Efter den sociala kvarten, ställer rådgivaren frågor till kunden om kundens inkomst, familjesituation, försäkringar, tillgångar och skulder.

En presentation sker av nuvarande pensionslösningar, ofta tillsammans med en jämförelse mellan nuvarande inkomst och den inkomst de pensioner kunden kommer få en dag i framtiden. Man diskuterar de insättningar som sker i pensionslösningarna, och pratar om möjligheten att växla lönekronor till pensionskronor för att på så sätt stärka pensionen ytterligare. 

Skatten på lönen kanske är hög, och det finns en möjlighet att få lägre skatt vid pensioneringen allra helst om man vill gå hem tidigare.

Man går igenom de fondval kunden har, och går igenom kundens riskvilja.

Den pensionsprodukt som valts diskuteras och jämförs med andra produkter, och deras egenskaper.

Med allt detta som grund väljs sedan antingen att kunden inleder en löneväxling eller inte.

Produktval för pensionssparandet sker (kanske byts till annat bolag) och man uppdaterar de fondval kunden gjort.

Frid och fröjd kan man tycka MEN…!!!

Vad syftar råden till att skapa?

Vilka faktorer har man att ta hänsyn till för att verkligen säkerställa att kunden uppnår de mål kunden har, oavsett om det handlar om när pensioneringen ska ske eller nivå på inkomster?

Hur påverkar produktvalens avgifter kundens situation och förutsättningar?

Påverkar rådgivarens ersättningar från produkterna resultatet för kunden?

Vilka utgifter kommer kunden ha som pensionär, och vilka inkomster kommer krävas för att möta dessa utgifter. Kan utgifterna mötas med andra besparingar (bankmedel, ISK, fonder och annat)?

Riskvilja är, enligt vår uppfattning, omöjlig att kartlägga utan att först ta reda på vilken risk man har råd att ta och vilken risk man behöver ta för att uppnå den avkastning som krävs…

Har man gått igenom vilken risk kunden faktiskt har råd eller inte råd att ta med sitt pensionssparande? D v s vilka inkomster kommer krävas för att uppnå den levnadsstandard som önskas? Kommer andra tillgångar användas för att uppnå den levnadsstil man önskar sig?

Har man funderat på vilken risk kunden behöver ta för att uppnå den pensionsnivå hen behöver? Med hänsyn tagen till nuvarande värden (pensioner och övrigt), tänkt levnadsstandard och allt nuvarande sparande… vilken risknivå skulle man då välja?

Är det värt att ta högre risk än vad man behöver? (Ska man spela med sitt framtida liv?)

Förstår kunden sambandet mellan risk och värdetillväxt?

Förstår kunden vilken risk man behöver ta, och har råd att ta?

Svaren på dessa frågor och många fler leder allt som oftast bort från de råd de allra flesta får av sin rådgivare, och jag har svårt att tro att detta sker av annat skäl än att värdekedjan i rådgivningen påverkas av hur rådet betalas!

Min övertygelse är att rådgivarna verkligen vill tillföra värde till sina kunder, men i bristen på andra ekonomiska incitament är det för svårt att agera på annat sätt.

Det är verkligen dags för allmänheten att få reda på hur verkligt värdeskapande rådgivning sker, att Finansinspektionen tar ett grepp om detta och undersöker vad ”Financial Planning” och ”Fiduciary” faktiskt betyder och instiftar nya tillståndspliktiga roller!

Du som rådgivare bär ett tungt ansvar för dina kunders framtid, och att då använda sig av branschens argument till att sälja deras budskap är i min värld en mycket farlig väg att välja!

Välj kundens sida fullt ut, gör jobbet ordentligt och beskriv detta för kunden… Hen kommer med glädje betala det pris detta kräver, för att hen ska (så långt som möjligt) säkerställa sin ekonomiska framtid!!!

Vem vill spela med sitt liv?
Man får bara en chans att leva, och livet är för viktigt för att chansa med pengar!!!

Känslor och ekonomi hör ihop

Tiden för när känslor och ekonomi inte berördes under samma samtal är sedan länge förbi!

Faktum är ju att ekonomi och pengar är något av det mest känsloskapande som finns!!!

Givetvis kommer en kund till en rådgivare för att få ekonomiska råd, inte psykoterapi men känslor finns alltid med i spelet mellan rådgivare och kund. ALLTID!

Det är i allra högsta grad tänkbart att du som rådgivare pratar om pengar på ett sätt med dina kunder som de aldrig pratar om pengar med någon annan! Faktum är att ekonomi är ett så värdeladdat område att många människor inte ens klarar att ta sig till en rådgivare för att få stöd och hjälp. Pengar skapar verkligen känslor, drömmar, förhoppningar och rädslor! För dem som tar sig förbi sina egna hinder, erfarenheter och förutfattade meningar och faktiskt sätter av tid för ett möte med dig vill få stöd och en person som intresserar sig i deras situation, deras svårigheter och hjälper dem att fatta förnuftiga beslut.

En empatisk rådgivare ser sin rådgivning i ett större mer heltäckande perspektiv, där rådgivningen handlar om mer än produkter och siffror.

Vad kunderna vill ha är en relation med sin rådgivare som bygger på förtroende, de vill ha någon de kan luta sig på, någon de känner sig helt bekväma med, en rådgivare som grundar sin dialog med dem på empati.

Vad är empati?

Det gamla ordspråket (skapat av Cherokee indianerna) säger ”Don´t judge a man until you have walked a mile in his shoes” är ett av de bästa sätten att beskriva empati. Empati ger oss förutsättningar att sätta oss in i en annan persons situation.

Det är lätt att blanda ihop begreppet empati med sympati, men sympati är något helt annat. Sympati handlar om att visa och känna medkänsla, tycka synd om, emedan empati handlar om mycket mer än så.

Giacomo Rizzolatti, hjärnforskare, har identifierat specifika hjärnceller, speglingsneuroner, som stödjer och hjälper oss att ”läsa av” andra människor, känna empati med dem. Speglings neuronerna gör att vi kan känna och uppleva vad andra känner och upplever genom att vi ”tar in” deras känslor från vad de säger, deras ansiktsuttryck, röst och kroppsspråk. (Neuron = nervceller som är specialiserade till att kontrollera kroppens funktioner, sinnen och tankar)

Empati är en så pass viktig del av vår kommunikation och interaktion med andra att vår hjärna utvecklat och består av många speglings neuroner.

Vi föds med förutsättningarna att känna empati.

10 -20% av våra neuroner har speglingsfunktioner, detta betyder att en femtedel av vår hjärna är inblandad i empati, och stödjer oss i att förstå och relatera till andra människors känslor. Vad som är ännu ”häftigare” är att neuroner växer och utvecklas genom att man använder dem och tränar på att använda dem.

Vi är alla födda med verktygen som krävs för att vara empatiska…!

Mycket förenklat är empati en två stegs process…

Steg 1. Förstå och känna personen framför dig.

Grunden till empati är att lyssna, och att lyssna handlar mer det som sägs. Betydelsen av det vi vill säga kommer enbart till 7% från det vi säger, och till 93% på andra sätt.

–      Ansiktsuttryck (ögonkontakt, hur vi formar läpparna)

–      Rösten (röstläge, intensitet och tempo)

–      Kroppsspråk (gester kroppshållning)

När man lyssnar till en annan person bör man, aktivt, lägga märke till den ickeverbala kommunikationen. Vi riskerar att missa hela budskapet om vi inte märker vad den andra personens känner, menar och förmedlar!

Steg 2. Reflektion, spegling, känslor.

Det är när du verkligen lyssnar och förstår mer om vad din kund faktiskt menar, känner och verkligen förmedlar som empati uppstår. I detta mycket viktiga skede skall du berätta för din kund på vilket sätt du uppfattar vad hen känner, för att verkligen säkerställa att du förstår och (kanske viktigast av allt) för att hen ska förstå att du verkligen vill förstår hen.

Först nu kan ett djupare samtal ske.

Det ”vackra” i att reflektera är att du inte måste ha rätt, eftersom reflektion och kontroll av om du verkligen förstått faktiskt är att vara empatisk och hjälper dig att förstå din kund bättre.

Du kan t ex säga ”Jag tänker att det du försöker berätta är att du känner dig orolig vad det gäller din pension… kan du berätta mer?” ELLER ”För mig låter det som om du känner dig tveksam och osäker kring detta med dina fonder… har jag förstått dig rätt?”

Jag vet att dessa fraser kan upplevas både lite kantiga och främmande att säga, men de allra flesta kommer uppskatta att du försöker förstå dem och i slutändan kommer ni ha byggt upp en mycket stark relation.

Ju oftare du prövar att fråga på detta sätt, desto enklare och naturligare kommer det att bli!

Varför behöver en ekonomisk rådgivare vara empatisk?

Frågan är snarare hur påverkas ditt arbete med och din relation till dina kunder genom att du är mer empatisk?

Det finns mer hos dina klienter än vad de säger. När du möter dem har de med sig massor av olika känslor, tidigare erfarenheter, tankar och tyckande som allihop påverkar deras intryck av dig och de beslut de kommer fatta. Deras underliggande känslor/uppfattningar kommer påverka deras beslut både just nu i detta ögonblick liksom när ni inte ses och framåt i tiden.

Alla dessa faktorer som påverkar både dig och din kund, läggs sällan öppet upp på bordet eller är ens kända av varken dig eller din kund från början. Det finns massor av skäl till varför vi alla beter oss på olika sätt i olika situationer, och är selektiva i vad vi delar med oss av i mötet med andra. Tänk efter kring hur du beter dig, och känner dig i mötet med olika kunder, med din chef, din familj eller med vänner på en fest.

Det är till ömsesidig nytta om du verkligen förstår din kund på ett djupare plan, och om du kan kommunicera kring känslomässiga djupare faktorer.

Om ni inte lyckats komma framtill hur och varför din kund känner på ett visst sätt kring en viss fråga, riskerar detta att påverka kunden, dig och er relation negativt!

Att praktisera empati kan förbättra din verksamhet, och då av helt rätt anledning!

Det finns studier som visar ett direkt samband mellan förbättrade vinster för rådgivningsföretag som börjat inkludera empati i sin rådgivningsprocess!

Och, kanske mer viktigt, ditt arbete blir mer meningsfyllt och förtroende för dig som yrkesperson ökar dramatiskt.

Några tips

Fördjupat verkligt autentiskt förtroende, tillit och relation till kunder.

1.    Förändra ditt mindset

–      Erkänn och fokusera på det personliga, på relationen och hur detta kan och ska påverka dig i ditt arbete.

–      Praktisera empati

Förstå din kund och kundens underliggande känslor. Kommunicera/Berätta vad du tycker dig ha förstått, detta kommer fördjupa er kontakt och öka förtroendet för dig

–      När du lyckas visa att du förstår kommer det öka förtroendet för dig, öka dina affärer och lönsamhet, kunden förblir kund längre och du kommer få fler referenser

–      Att vara fokuserad på och empatisk med kunden kräver din fullständiga uppmärksamhet och koncentration, men inga kapital krävande investeringar, och skapar en enorm effekt

2.    Varje kundkontakt skapas av din relation till kunden

–      Alla kundkontakter består av interaktion

–      All kommunikation du har med din kund, sker mellan er och inom er

3.    Lyssna och förstå först, prata tjänster sedan

–      Att fokusera på tjänster, produkter och försäljning för tidigt dödar dina affärer.

–      Lyssna mer, prata mindre!

4.    Empati: Aktivt lyssnande, aktiv reflektion över känslor

1.    Förstå och ha kunskap om en annan persons känslor genom aktivt lyssnande

2.    Reflektera, spegla det du tycker dig ha förstått kring kundens känslor för att kontrollera så du verkligen förstått vad hen tycker och känner. Förankra ditt intryck så att kunden verkligen känner sig förstådd, sedd, hörd och du lärt känna hen.

·     Aktivt lyssnande, 93% regeln, lyssna på det som inte sägs och det som sägs.

Icke-verbal kommunikation: Ansiktsuttryck, röst och kroppsspråk kommunicerar 93% av kundens känslor, tankar och uppfattningar, det sägs kommunicerar endast 7%.

Verbal kommunikation, frågor: Frågor är viktiga, nedan följer några frågor som kan vara användbara för att du skall kunna lära känna kunden bättre…

–      Vilka personer står dig verkligen nära?

–      Berätta om ditt arbete!

–      Finns det organisationer/föreningar eller liknande som är viktiga för dig?

–      Finns det särskilda saker du känner oro eller hopp kring/för i livet, kring dig själv eller dina närmaste?

–      Finns det några större livshändelser som du önskar ska hända den närmaste tiden?

–      Hur kan vi koppla samman din ekonomi med dina personliga önskningar, händelser eller orosmoment?

–      När tycker du att du behöver ekonomisk rådgivning, när ger råd störst nytta för dig?

·     Aktiv reflektion

1.    ”Jag tänker att du känner dig XXXX, kan du berätta mer?”

2.    ”För mig känns det som om du tycker XXXX, kan du vidareutveckla detta?”

3.    ”Jag tycker mig höra att XXXX, vad tänker du om det?”

Hur man använder empati i ett kundmöte

–      Vad berättar kundens ansikte för dig? Ler hen, rynkar hen på pannan, neutralt ansiktsuttryck och hur förändras detta under samtalet?

–      Vad säger er ögonkontakt? Säkerhet, undvikande, obehag…?

–      Hur är röstläget? Tempo? Intensitiet? Vilka ord använder kunden, indikerar ordvalen förståelse, samsyn men med en svag röst som tyder på ointresse eller osäkerhet?

–      Vilken kroppshållning har kunden, vilka gester använder hen? Lutar hen sig framåt intresserat? Tar hen i hand med båda händerna, eller en på din axel? Är armarna korsade över bröstet och kroppen vridd från dig? Täcker hen munnen med händerna, kanske för att visa en viss tveksamhet/osäkerhet?

Texten är hämtad från HARTFORDFUNDS.COM, skriven av Dr. Barbara Nusbaum och översatt av Tomas Blom Capfor Finansiell Planering

Kloka beslut

Eftr timmar av skrivande närmar vi oss nu färdigställandet av ”en liten skrift om kloka beslut”, och vill gärna bjuda på ett litet smakprov!

1 2 3 9